Så var 10 dagar avklarade och halva tiden, och det känns fortfarande jättebra! Idag kom storasyster med familj hit för att gratta mig och vi bjöd så klart på fika. Men jag blev inte frestad alls. Konstigt ändå :-).
Det som är intressant med det här "projektet" är att jag lär känna min kropp och dess behov mycket tydligare. Signalarna är mer renodlade. Har tex känt mig lite lite hungrig senaste dagarna, och behövt äta var 3:e timme för att orka. Sen kom jag på att jag sovit för få timmar dom senaste dygnen, och det påverkar suget mycket. När man är trött vill kroppen ha energi och skriker då efter mat. Så levde jag förut. Sov lite, åt mycket snabba kolhydrater, dövade min trötthet med mera mat för att orka. Slutade som en ond cirkel när jag både hade sömnproblem och överåt. Nu har jag sett till att sova MINST 8 timmar på natt och TROTS att jag äter så lite har jag mycket mer energi och är inte heller sötsugen. En ganska trevlig insikt att få uppleva :-)
Håller med dig. Jag är glatt överraskad till detta med "soppbantning" som det inledningsvis är till viss grad. Men jag har lärt mig enormt mycket om mig själv i processen. Jag gillar färdiga paket som gör det enkelt, ett mönster som bara är att följa. Även om jag själv svävar ut i storblommigt. Otäckt när jag tänker tillbaka på hur mycket skräp jag kunde bedöva min kropp med. Man skall inte behandla sn kropp så respektlöst som jag gjorde.
SvaraRadera